Nu är jag förbannat trött på arbetsförmedlingen. men det verkar i alla fall som de kommer bli som det var tänkt, vi kommer bara att gå en lite annan väg, så hur som, så har jag ju fått jobbet :-)
å ingen är gladare än jag!

har vart ute och gått med bror och hund idag. himla gott å komma ut lite. han e bra mysig, eller dom, både hunden å min bror faktiskt. sen kom dom upp på en värmande kopp thé efter den regninga promenaden.

livet är bra underligt just nu.
saker börjar gå mot en förändring, saker löser sej, men i allt detta i all upplösning av det som vart problem nu, så sakta dalar det nerför åt ett annat håll.. och hur man än gör så blir det inte bra, och det kommer inte bli bättre.
som en våg, ni vet en sån här

om den från början vägde lika, så kom det en massa bördor,
jobbet försvann m.m... familjen gick i kras, andra oros moment kom på sin plats..

under den tiden som allt har vart så, har andra saker i livet börjat bli bättre, i alla fall i mina ögon, relationer har växt fram, jag har hittat ett lugn jag inte haft på många år, och har ändå trots allt kännt mig lugn och harmonisk i mig själv.

så nu, när de mesta fått upplösning, jobbet är nästan fixat, och andra små saker är inte lika jobbiga längre..
då, då läggs det på bördor på den andra sidan, då ska relationer förstöras, sånt man byggt upp.. då ska det inte längre fungera.

nu svamlar jag bara en massa och jag förvånas inte om ni inte alls förstår vad jag menat.