jag blir så arg på mig själv när jag kommer på hur feg jag har vart, och hur annorlunda allt hade kunnat se ut i mitt liv idag om jag inte vart så feg och vågat ta risker... jag har ju fått så många chanser men bara inte vågat... om man bara hade tatt sej i kragen å frågat saker, och ringt.. istället för att bara undra och sitta och analysera saker.. som man alltid gör i stället för att ta reda på hur det egentligen ligger till.. när jag skriver detta menar jag mest i fall om relationer och dylikt.. fast i dag är jag glad ändå att jag valt som jag har gjo¨rt i livetr.. för jag har ju min underbara Clara... men om man bortser från det en stund och funderar.. jag trivs ju i min situation som jag har idag.. men man kan och kommer ju alltid att tänka "om" om jag bara hade gjort anorlunda.. om jag bara hade vågat, tatt tag i det och inte vart sdå jävla feg... då hade ja antagligen sluppit sitta här i dag och ångra min feghet...
men jag ska inte klaga... antagligen är det bättre så här...