När vi åkte till landet långt långt bort
så kändes det i alla fall. för om man åker ner åt landet till. in i skogen, så långt man kan, och sen åker en bit till..
å sen ännu lite längre, då kommer man till nått ställe, där det bor några i ett litet fint å charmigt hus.
där var vi idag :-) i ett litet hus i landet långt långt borta.
hos, hos Linneas moster och kusiner å hunden å katterna, å mosters man såklart.
det bjöds på god paj, å grönsaker, en kaka som inte blev som den skulle som jag bakade halvt sovandes i morse.
kaffe och en fin lerig promenad.
jätte trevligt,
och nej Eva jag skriver inte bara det för att jag vet att du läser, utan jag tyckte faktiskt det :-)
sen åkte vi den långa vägen hem, köpte sushi och lördagsgodis, och nu inväntas melodifestivalen!
här kommer lite bilder:
å sen ännu lite längre, då kommer man till nått ställe, där det bor några i ett litet fint å charmigt hus.
där var vi idag :-) i ett litet hus i landet långt långt borta.
hos, hos Linneas moster och kusiner å hunden å katterna, å mosters man såklart.
det bjöds på god paj, å grönsaker, en kaka som inte blev som den skulle som jag bakade halvt sovandes i morse.
kaffe och en fin lerig promenad.
jätte trevligt,
och nej Eva jag skriver inte bara det för att jag vet att du läser, utan jag tyckte faktiskt det :-)
sen åkte vi den långa vägen hem, köpte sushi och lördagsgodis, och nu inväntas melodifestivalen!
här kommer lite bilder:
Kommentarer
Postat av: Thomas Olausson
Mm, landet ska ligga långt bort. När jag var liten och for med morfar och mormor till deras två lantställen var det en oerhört lång resa på säkert tre mil. Det var som att fara till ett annat land i en annan värld. Härligt. Nu ligger dessa ställen ännu längre bort, både fysiskt och mentalt. Att ta sig dit som vuxen, utan morfar och mormor är ett projekt man tyvärr sällan realiserar.
Trackback